Annons:
Etikettom-halloween
Läst 1972 ggr
Hesat
11/20/14, 8:54 AM

Halloweens historia

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Del 1 - Det keltiska arvet

Enligt keltisk tro finns en andevärld samexisterande med vår egen där gudomligheter, andar och övernaturliga väsen lever. Dessa väsen kallas aos sí (ibland används den äldre benämningen aes sídhe) och är i många fall osynliga för människor. Det finns olika typer av aos sí. Vissa visar sig exempelvis som en föraning om annalkande dödsfall medan andra är alver eller rent av gudomligheter i astral form. Gemensamt är att de lever under jorden i andevärlden och visar sig ett fåtal gånger om året, bland annat vid den keltiska högtiden Samhain vilket infaller den 31 oktober.

Samhain är en keltisk skördefest som infaller från solnedgång den 31 oktober och pågår till solnedgång den 1 november. Det är även en tidpunkt på året som av kelterna ansågs vara som lättast för övernaturliga väsen att ta sig från andevärlden till vår värld.

Eftersom det keltiska samhället var baserat på jordbruk så hade skördefesten en stor betydelse. Det var nu boskapen togs hem från sommarbetet och en del av den slaktades inför vintern. Arbetet på åkrarna var över för denna säsong och förhoppningsvis var förråden tillräckligt fyllda.

Under denna högtid utfördes många ritualer och traditioner för att överleva den annalkande vintern. Stora kasar tändes i skydd mot mörkare tider och kasarna förekom även i reningsritualer. För att stå högt i gunst hos aos sí lämnades grödor kvar i jorden och mat och dryck lämnades som gåvor till dem. Detta kan liknas vid våra egna svenska traditioner att lämna mat till tomtar och vättar så de inte ställer till med sattyg på gårdarna.

En annan tradition under Samhain var att maskera sig. Vare sig det var för att skydda sig från aos sí eller som en gestaltning av dem så vandrade utklädda människor från dörr till dörr och läste upp texter och sjöng sånger i utbyte mot mat. Gåvorna skulle då skydda hushållet under vintern.

I modern tid har det tvistats om Samhain skulle kunna jämställas med ett keltiskt nyår och om det verkligen är en skördefest eller om det egentligen är en fest för de döda likt de mexikanska traditionerna kring De dödas dag. Det som däremot är säkert är att de keltiska traditionerna har lyckats samexistera med kristna traditioner och tillsammans har en helg av festligheter och vördnad för andelivet successivt utvecklats till det firande vi idag har under Halloween (Allhelgonaafton), Alla helgons dag och Alla dödas dag.

Medarbetare - Halloween.ifokus

Annons:
Upp till toppen
Annons: